Du har designat en logotyp. På skärmen lyser den. Sedan kommer transfern, du pressar den på tröjan och den där knallblå nyansen har blivit lite lila. Den neongröna har blivit gräsgrön. Ingenting är trasigt — men ingenting är riktigt som du tänkte heller.
Det här är den vanligaste frågan vi får, och svaret handlar nästan alltid om skillnaden mellan RGB och CMYK.
Skärmen adderar ljus, trycket drar ifrån
Din skärm bygger färg av ljus. Tre lampor — röd, grön och blå — blandas och ju mer du lägger på, desto ljusare blir det. Alla tre på max blir vitt. Det kallas additiv färgblandning, och det är därför RGB kan visa färger som lyser.
En DTF-skrivare har inga lampor. Den lägger cyan, magenta, gult och svart bläck ovanpå en vit underbas, och varje droppe bläck tar bort ljus i stället för att lägga till. Alla fyra på max blir nästan svart. Det är subtraktiv färgblandning, och den har ett tak. En trycksak kan aldrig lysa — den kan bara reflektera det ljus som råkar finnas i rummet.
Det är därför en färg som ser fantastisk ut på en telefon i mörkret aldrig kommer att se likadan ut på bomull.
Färgomfång — det som faktiskt begränsar dig
Färgomfång, eller gamut, är alla färger ett visst system kan återge. RGB-omfånget är större än CMYK-omfånget. En del av de färger du kan se på skärmen finns helt enkelt inte att trycka, oavsett hur bra skrivare du har.
Det handlar framför allt om:
- Mättade blå toner — den vanligaste besvikelsen. Läs mer i artikeln om varför blått blir lila i DTF-tryck.
- Neon och fluorescerande färger — de fungerar genom att avge ljus, vilket bläck inte gör.
- Klar orange och limegrön — hamnar ofta något dovare.
- Ljusstarka gröna toner — tappar en del av intensiteten.
Bruna, beigea, dova och jordnära toner klarar sig däremot utmärkt. Ju mindre mättad ursprungsfärgen är, desto mer lika blir skärm och tryck.
Ska du skicka in filen i RGB eller CMYK?
Här kommer det svar som förvånar många:
Skicka RGB. Närmare bestämt sRGB.
Det låter bakvänt när trycket ändå sker i CMYK, men logiken är enkel. DTF-skrivaren styrs av en RIP-programvara som gör en egen, kalibrerad omvandling från RGB till just den skrivarens bläck, film och profil. Den omvandlingen är betydligt mer träffsäker än den generiska CMYK-konvertering som Photoshop eller Illustrator gör.
Om du själv konverterar till CMYK först händer två saker. Du kastar bort färginformation i onödan, och sedan konverterar RIP-programmet ändå tillbaka. Två konverteringar i stället för en, och resultatet blir dovare än nödvändigt.
Undantaget är om vi som leverantör uttryckligen ber om en CMYK-fil till ett specifikt jobb. Då har vi en anledning.
Fyra saker som avgör om färgen blir rätt
1. Rätt filformat och färgrymd. PNG med transparent bakgrund, 300 dpi i verklig tryckstorlek, sRGB-profil inbäddad. Detaljerna finns i artikeln om hur du förbereder DTF-filen korrekt.
2. En kalibrerad skärm. En okalibrerad skärm ljuger. Om din skärm har blåstick kompenserar du omedvetet i designen, och felet följer med in i trycket.
3. Realistiska förväntningar på specialfärger. Neon och exakta företagsfärger kräver särskild hantering. Vi går igenom det i artikeln om Pantone, neon och företagsfärger i DTF.
4. Ett provtryck. På större order är det billigaste beslutet du kan fatta. Ett ark kostar nästan ingenting jämfört med att göra om 300 plagg.
Materialet påverkar också
Samma transfer ser inte likadan ut på alla plagg. En vit bomullströja ger den renaste färgåtergivningen. Svart material gör att den vita underbasen får jobba hårdare, vilket kan ge något mindre lyster. Polyester, fleece och stickade ytor sprider ljuset annorlunda och kan få trycket att upplevas mattare.
Om du levererar till kund i flera plaggfärger — provtryck på den mörkaste.
Sammanfattat
Skärmen visar ljus, trycket visar bläck. Skicka filen i sRGB och låt RIP-programvaran sköta omvandlingen. Räkna med att de allra mest mättade blå, gröna och neonfärgerna hamnar något dovare, och testa på en provbit innan du kör stort.
Har du en fil du är osäker på? Skicka den till [email protected] så tittar vi på den och säger rakt ut om något kommer att flytta sig i tryck.